Så förbannat less.

Ja det är jag. Jag har bott hos mamma nu sedan i mitten på december och snart orkar jag inte mer. Hon kan börja hetsa över att jag tillsatt två nypor salt i middagen. Står och skriker att maten blir så förbannat salt så det går inte att äta och bla bla. Asså jag skämtar inte med er nu hon står bokstavligen och skriker och är förbannad över två nypor salt. Sen blir hon även förbannad och börjar skrika när jag rör om i maten också. Sen rör hon om i maten själv direkt efteråt och när jag frågar varför hon blir förbannad över att jag rör om i maten när hon själv gör det direkt efteråt blir hon bara ännu mer förbannad och skriker ännu mer. När jag frågar lugnt och sansat varför hon måste höja rösten över sådana bagateller då skriker hon bara ännu högre och svarar att jag lyssnar ju inte på vad hon säger och man är så trög och dum i huvudet etc etc. Hon hetsar upp sig över ingenting.

Asså jag orkar inte, jag vet inte vad jag ska göra. Jag har inget jobb och hade jag jobb då hade jag flyttat till egen lägenhet fortast möjligast men nu är det ju inte så överdrivet lätt att få tag i en lägenhet heller.

Vad gör man när ens mamma skriker åt en nästan varje dag att man är dum i huvudet, man fattar ingenting, man är trög, man lyssnar inte, man är lättlurad, man är blåst, man klarar ingenting och man är omogen etc etc etc etc??? Vad gör man???

Hon behandlar mig som om jag vore under 18. Hon kommer och frågar "ska du gå ut med Rex snart?" när jag just är påväg ut med honom. Eller hon kommer och undrar "ska du inte gå och lägga dig snart?". Jag är fan snart 20. Jag kan sköta mig själv, hon behöver inte komma och påminna mig att jag ska gå ut med Rex eller komma och säga åt mig att gå och lägga mig. Jag gör precis som jag vill för jag är myndig och gammal nog att sköta mig själv. Om jag nu så vill stanna uppe halva nätterna så är det ju upp till mig, det är mitt problem inte hennes.

En annan jobbig grej med det hela är att alla tror att min mamma är så himla shyst osv. Alla säger det till mig "åh din mamma är så shyst" och bla bla. Ni anar inte hur hon är mot mig när ingen ser. Jag får ofta höra att jag fattar ingenting, jag kan ingenting, jag är dum i huvudet och jag är omogen och bortskämd och allt det där. Det är inte så kul att höra.

Fy fan jag vill bara härifrån.